Jag, Ida och Stefan tog en morgonpromenad upp till klocktornet i solskenet.
Det gamla små gångarna i byn är så fina och gulliga på något sätt. Det är så annorlunda mot vad vi är van vid hemma i Sverige.
Klocktornet i Poros.
Vi tyckte det var mycket båtar i farten trots att säsongen är över.
Undrar hur det då ser ut under högsäsong??
Otroligt vackert.
Maskineriet i klocktornet. Den slog halv tio och jag och Ida blev rädda och hoppade till förstås. :)
På väg tillbaka gick vi längs kajen och ser denna tragiska syn. Det är ett stort hål i aktern som förmodligen gjort att den har sjunkit. Den ser relativt ny ut.
Bredvid ser vi en till som har stora skador på hela sidan och en tredje båt också med stora repor längs hela sidan. I den var det folk och nyfiken som jag är frågade jag dom vad som hade hänt.
Tydligen var det en lastpråm som hade brakat rätt in i dessa båtar fem dagar tidigare, friday night.
Bryggan och elskåpet hade fått skador också. Usch, vad tragiskt!
Det hade lika gärna kunna varit vi som låg just där. Jag tänker på de familjer som fick sin semester förstörd. =((
Ida och Stefan hade en överraskning åt mig. De visste att jag skulle tycka om konceptet på glassbaren. De var här igår kväll och åt också. Det var så läckert upplagt och hade många olika smaker och gott var det såklart.
Vår båt ligger till höger i bild och vi var nästan själva kvar och då var klockan ändå bara 11.00. Men ska man få plats i hamnarna behöver man åka tidigt.
Vi gjorde klart skepp och Elin hade redan tagit plats i solen.
Kl 11.10 var vi klara att fara.
Tilda hade också tagit plats.
Otroligt fint var det där i Poros. Jag skulle vilja ha en dag till där, likaså i Hydra.
Efter ett par timmars körning kom vi fram till La Playa Seaside, norr om Methana.
Trevlig strand med parasoll gjorda av palmblad men stenigt i strandkanten.
Vi badade från båten. Här är det Ida och Stefan som snorklar.
Några åt lunch inne och några ute.
När Henkan spelade in ankaret för att åka till natthamn, kuggade kättingen (80m) över och for ut och ner i vattnet. Plums, och det blev helt tyst. Vad gör vi nu? Det ska inte kunna hända, för att i änden av kättingen ska det sitt en repstump, just för att vi inte ska tappa änden. Men det satt ingen repstump där !?
Ida och jag hoppade i vattnet för att lokalisera var ankaret låg. Det var "bara" 15-20 m djupt så vi hade tur och såg det där nere på botten. Henrik plockade fram extra-ankaret som vi tänkte använda för att fiska upp kättingen med.
Ida simmade ovanför ankaret och jag 15-20 m bortanför vid den andra änden eller högen med drygt 60 m kätting. Vi gjorde så för att Stefan skulle ha lite koll på var någonstans han ska styra båten men det var svårt ändå att se plus att det blåste rätt in i sidan.
Medan Ida guidade Stefan hur han skulle köra så talade jag om för Henrik när han skulle höja eller sänka ankaret. Båten for hit och dit och Stefan fick ta om flera gånger. Vi fick napp vid ett tillfälle men då gled kättingen av när det var två meter kvar. Suck!
Till slut efter 7-9 försök och drygt en timme lyckades vi att få upp kedjan. Då var frågan, hur skulle vi få upp ankaret och all kätting?
Kättingarna hade tvinnat sig dessutom och det hade börjat att sjöa ännu mer.
Efter en lång stund kom en grek snorklandes ut från stranden och hjälpte till. Han trodde vi hade fått upp någon annans kedja och började slita av kedjan från ankaret och vi skrek rätt ut: -No no no! Det tog en stund för han att förstå vad problemet var. Efter ytterligare en timme hade vi fått upp allting.
Bara efter några minuters färd tog gummibåten in vatten pga att det sjöade.
Två timmar försenade kom vi så iväg. Vi som hade tänkt komma till natthamn innan det började att blåsa ännu värre. Men så blev det inte, istället fick vi åka i 1.5-2 meters vågor. men det hör liksom till, att det ska vara lite utmaningar. =)
Vi valde att gå lite snett mot vågorna och resan får ta lite längre tid istället. Än att gå rakt mot vågorna så det slår i båten och att det känns som att, nu går den av.
Ida och William tyckte det var riktigt roligt att stå och titta på vågorna bakom kapellet och ducka när det stänkte över vatten över oss alla ibland samt på plattan, kameran och videokameran.
Elin kände av lite illamående men så hade hon suttit inne en stund och det går inte såklart.
Efter ett par timmars sjögång lugnade det ner sig och jag, Simon och Anna turades om att ratta medan grabbarna var där framme i fören och sorterade kätting.
De höll på ett par timmar med att sortera och mata in kättingen i ankarspelet igen.
De blev klar strax innan vi åkte in i hamnen kl 21.00.
Vi provade att gå in mellan två båtar men då kom en svensk skåning ut från en av båtarna och sa att:
-Nej, ni ska fråga någon fiskare om lov, typ. Okej, lät ju märkligt tänkte vi, men sen kom det en liten fiskebåt som pekade mot andra sidan stora kajen där vi absolut inte trodde att vi fick ligga, utanför restaurangerna. Kanonplats!
Efter denna seglats var det skönt att få ligga tryggt efter kaj och vi åt en god sen middag på Posidon. med båten liggandes alldeles bakom oss. Ida åt inte för hon var helt slut och hade somnat innan vi lagt till i hamnen. Vi andra la oss vid kl 23.30 trötta och nöjda efter dagens prestation och lagarbete.
Kram Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar