Sala Silvergruva

Igår var vi till Sala Silvergruva och det blev en mycket trevlig dag. Vi åkte dit med tjejernas pappas Pernilla och hennes pojkar Adam och Dennis.

Vi kikade på kartan var vi skulle ta vägen för det var inte det lättaste att se utan karta.

Vi hittade gruvreceptionen till slut.

Eftersom det var en stund kvar till den guidade turen så besökte vi det  lilla muséet och läste om gruvan.

Adam träffade Gruvby-Erik...

...Likaså Ida, men hon tyckte han såg läskig ut.

Det fanns en fin genomkärning på hur en gruva kunde se ut förr.

Vi hann med en rolig skattjakt...som vi vuxna tyckte var rolig också.

Här kom vi till "Rövarnas kula" för att sen...

...Hm, ja, Elin ville inte vara med på bild, hon kastade snabbt upp skattkartan!  Hihi..

...Men sen kom vi till  Stenbrunnen, Lillgruvan, Magiska trädet, Rövarnas Koja m.m. 

Ur skattkistan de hittade fick de välja tre stenar var.

Saft, smörgås...och kaffe innan det var dags för "Spökturen" ner i Sofia Magdalena gruva - 60 meter.

Vi satte på oss hjälmar och fick lite information om Gruvby-Erik om hur han  kom på att det fanns silver  i marken.

En förväntansfull Elin.

Så var det dags att traska 60 meter ner i jorden.

Spännande var det...

...Och mer spännande blev det...

...För lite varstans fanns det gruvRövare (levande) Hahaha...

Vi fick också reda på hur det var att jobba i gruvorna förstås.

Tre av barnen tyckte det var skönt att komma upp till jordens yta igen.  =)

Som sagt, det blev en väldigt trevlig dag, trots att Elin och Ida AAALDRIG mer ska gå ner i en gruva igen =)

Jodå, jag lever

Men jag har bara inte ork/tid att skriva något.

Elin på Åland 

Ida på Åland

Sommaren är över

Nu känns det verkligen som om sommaren är över. Jag var ner till båten och lämnade lite grejor och tyckte det var kyligt. Både jag och Stefan vill ha den varma och ljuvliga luften när vi är ute med båten.
Fast vi ska ut ikväll, men det blir sent för Stefan är på Finlandsbåts-Galaxy-turné i två dygn och kommer inte hem förrän kl 22 ikväll och det är städhelg på "vår" ö Orn.

Vi är alla friska igen. Ja, det är bara jag kvar som inte är helt kry förstås!! Efter lunginflamationen tog förkylningen om och jag är snorig fortfarande fast det är inte på värsta viset.
Datorn svämmar över av alla foton jag inte gått igenom från sommaren!?

Igår var vi på en kvällsorientering med mor och far. Det var nog jag som tyckte det var mest roligt men det var väl för att jag fick äran att köra. Hihi...

Pappas fina Cheva Impala -60. Den är grym att köra =)

Innan rundan bjöd Swedol på korv och fika för den som ville ha.

Pappa hämtar ut startlappen.

Vi fick startnr 25.

Sen blev det inga fler kort knäppta under kvällen för mina medpassagerare hade fullt sjå att läsa vägbeskrivningen. Haha.... Det kändes som familjen Taikon  en stund där, men sen lugnade de ner sig.
Nästa sommar vill jag att vi gör fler sådana utflykter fast på dagtid. Ni som inte hänger med på vad  en kvällsorientering är för något, så är det så att vi får en vägbeskrivning vid starten som vi ska följa och efter vägen finns (som idag) det frågor som vi skulle svara på. Men med dagens teknik och de obemannade stationerna, är det många som fuskar. De söker svaren på sina telefoner hur lätt som helst ju!! Vi bryr oss inte så mycket om det, men jag kan lova att det är många som vill vinna till varje pris!
Turen gick genom smågatorna på Brynäs, via smågator mitt i stan, Villastan, Vallshage, Lexe, Hagaström, Bäck, Valbo Myråsen där Ewa och Tex bor. Vi stannade till där för en kisspaus, Sätra och slutmålet var på Läkerol Arena. Efter en lite stund åkte vi hem, klockan hade blivit 22.00 och barnen hade fått nog och lika vi vuxna.

Less? Något!!!

När jag tror att jag börjar se slutet på första eländet kommer givetvis ett nytt!!!

Har legat däckad torsdag em till söndag kväll och halvdäckad mån-tis.
Var till läkaren idag: Klar början till lunginflammation vä lunga.
Kan bara säga att jag är skitless! Jag grät hela vägen hem från stan :(

Halvtid

Nu har jag haltat i 4 ½ vecka och jag börjar få ont lite här och där p.g.a felbelastning. Är såklart urless på detta nu!! Så igår ringde jag och bad att få träffa någon som kan tala om för mig vad jag kan göra för att läkningen ska gå snabbare och hur jag kanske kan halta på ett annat sätt eller att jag ska träna efter ett visst program etc, vad vet jag!.
Har varit sjukskriven 100% en vecka och 50% en vecka men jag är inte redo att börja jobba heltid imorgon.
På fredagmorgon ska jag få träffa en sjukgymnast på Hälsocentralen City och läkaren.
I det stora hela går det framåt men såå himla sakta bara. Argh!!!

Vattenskidåkning = sjukskriven

 Som en del vet så åkte jag vattenskidor för 20 dagar sen!? Jag var snabb upp vid starten, men skidorna var snabbare än mig varpå det blev bakåtvikt och jag satte ner rumpan. Det blev givitvis tungt och vips stack skidan iväg för mycket uppåt och utåt. Jag kände hur det "sprakade till" bak i rumpan och ända ner till vristen. -Nej, tänkte jag, det är inte sant! Men det var det.

Hur som helst haltade jag till båten illa och ca 10 min efter kom den RIKTIGA smärtan!!! Jag visste inte då vad som gjorde ont, men det var som om musklerna drog ihop sig något så för %#&%#!!!

Det var samma smärta som när vi kvinnor får värkar när vi ska föda barn men då håller de i sig en halv minut åt gången med vila emellan osv.
Den här smärtan höll konstant sitt grepp i 30-45 min...UTAN avbrott!!! Jag försökte slappna av men det gick inte, muskeln vägrade. Gissa om jag var slut sen!! Jag har ganska så hög smärttröskel men då grät jag faktiskt! Minsta möjliga rörelse på en muskel gjorde ont.

En timme senare kom åskvädret och en knall kom precis över oss att jag hoppade till. Vad hände då? Jo, jag spände ju musklerna i benet och fick sådär ont igen! Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Suck! Men då gick det över snabbare.

Stefan var (är) underbar med mig. Medan jag koncentrerade mig på att slappna av i benet fick han lyfta upp eller ner benet för jag kunde INTE göra det själv. Inte ens lyfta med mina egna händer, för du använder muskeln fast du inte tror det. Ska tillägga att benet blev svullet från ljumsken och ner till tårna och var så några dagar.

Det här hände på söndagen. På tisdag kväll ringde jag rådgivningen, jag tänkte att det kan vara bra och få det dokumenterat om det skulle bli något fel i framtiden och dagen efter skulle vi ju iväg på båtsemester. Sköterskan jag pratade med sa att läkare absolut skulle kika på benet. Hon sa också att musklerna kan "krulla ihop sig"!? Gulp! På onsdag morgon fick jag tid hos läkare i Söderhamn. Ringde kl 08.10, klädde mig, åt frukost och var klar hos läkaren före kl 10.00. Det var snabba ryck.

Hur kändes undersökningen då? Tja, jag kände mig som en i raden på löpande bandet. Han var inte intresserad över huvudtaget och frågade i stort sett ingenting. Jag sa att jag hade ont i rumpan/baksida lår och ner till vristen. Det enda han frågade var när jag låg på britsen om det gjorde ont när jag lyfte på benet. Jag blev förvånad för det kändes på framsida/insidan lår!? Men det var ju för att jag inte hade rört mig så tidigare. Han skrev ut diklofenak och att jag skulle gå med kryckor två dagar till. Han sa att det tar 7-10 dagar att bli återställd, sen var hans undersökning klar! Han hette något i stil med "Sabavi"!? Då behöver jag kanske inte säga något mera!
Så här skrev han på läkarintyget:
"Muskelsträckning vid vattenskidåkning i söndags." (Då hade det gått 4 dagar sen skadetillfället.)

Efter 2-3 dagar började jag känna mig bättre och när det gått 9 dagar åkte vi till Stockholm två dagar och gjorde Gröna Lund och Tom Tits som kändes helt okej. Visst jag haltade lite men hade ingen jättesmärta. I efterhand förstår jag att det var ju tabletterna som gjorde det. Men eftersom läkaren sa att det skulle vara okej efter 10 dagar så tror ju jag det såklart!)
Så när 11 dagar gått slutade jag med pillren. Efter två dagar var jag tillbaka på DAG TRE igen!!!

Jag som skulle börja jobba dagen efter!!! Suck... Jag jobbade hela måndagen, hem, asont och trött. Gick till jobbet på tisdagen, kände att det här är inte okej. Fick tid till en av "våra" två familjeläkare.
Vilken skillnad på läkare det är!!! Tänk om alla är som Mattias, som hör vad jag säger, hur jag upplevde skadetillfället och tiden efteråt etc. så att jag som patient känner mig trygg. Nu fick jag svar på vad som smärtade så hemskt strax efter skadetillfället. Det var musklerna som "krampade". Och det är som jag kännt hela tiden att det är stjärtmuskeln i bak som har fått mest stryk. Mattias visade vad vi har för muskler i benen och förklarade på ett bra sätt var jag har ont. Han ökade på dosen och sjukskrev mig först en vecka och då ska jag vara STILL. Efter det ska jobba halvtid så får vi se hur det känns.
Han skrev så här på läkarintyget:
"Svår muskelsträckning, förmodligen har delar av muskeln gått sönder." (Då hade det gått 17 dagar sen skadetillfället!)

Hade jag fått rätt diagnos första gången hade jag kanske inte behövt vara sjukskriven nu och förlora en massa pengar eftersom jag hade två veckor kvar på semestern när det hände! Visst, jag vet att jag "fåår" sjukskriva mig på semestern men kan jag låta bli så gör jag det, jag får ju min sovmorgon iallafall! Hihi...

När Ida bröt sina fingrar sa den stora "polskan" på Söderhamns lilla sjukhus att det var inget brutet för Ida kunde få ihop sin tumme o pekfinger. Där var hennes diagnos ställd! Men eftersom det är ett barn så skickar de rutinmässigt iväg de på röntgen och det var väl tur det för hon hade TVÅ brutna fingrar!!!
Man blir ju så himla förbannad!! ALDRIG mer Söderhamns sjukvård för våran del!

 

Jag kom upp...

...men fick bakvikt och det slutade med en klassisk sträckning i ljumske och baksida lår/rumpa!

Simmar på rygg till en båt med badbrygga...

...som jag hävde mig upp på.

Sen var det ryggläge som gällde i flera dar...

...och kryckor var nödvändiga.

Vattenskidor

Trolig dubbel muskelbristning !!!!!   =(

Några semesterbilder

Morgonkaffe ute i det fina vädret.

Simon mekar med moppen sin.

Till Gävle och lämna tjejerna och samma morgon hade ödlorna lagt ett ägg som vi naturligtvis måste se.

Sen ner till Fliskär för att se Hasses och Pernillas nyinköpta båt, ett rejält lyft!

Bra med plats på akterdeck.

Tjejerna kröp ner i ruffen och spelade kort.

Efter en Valborunda for vi till Sandarne och ut på sjön igen. Simon i sin "Röspätta" och vi i Monarken.

Orn kl 23.45 när vi anlände.

Sol och bara härligt.

Dagens teknik blandad med en -79:ans städad Monark  =)

Jag solar på akterdeck.

Sitter och njuter i kvällsolen efter en otroligt härlig dag.

Båtarna kl 01.30.

// Kram från oss

Amy Diamond

I Söderhamn har de fyra torsdagar i juli, någonting som heter "Trivselkvällar" på Berget. Ungefär samma som våra "Sommarkvällar" i Gävle. Igår följde vi med Moa och hennes mamma Kristin för att se Amy Diamond. Vi var där lite vääl tidigt, men vi fick bra platser istället.

Elin ville ha denna bild med som hon själv knäppt...

...och Ida ville ha denna. De kunde inte komma överens om vilken bild de ville lägga ut.

Det var en varm och solig kväll med mycket folk

Tjejerna (rosa tröjor med Moa i mitten) satt längst fram tills de fylldes på med massor av ungar framför dom

Sen skulle de ju naturligtvis ha autografen också!! Jo, vi försökte med att säga att det var en låång kö men de talade snabbt om för oss att det var myycket längre kö bakom dom!! Och så var det. Från bordet där Amy satt och ända upp på läktaren. Haha... Så vi fick vackert vänta de 20 min det tog.

Tre stolta tjejer. Elin Moa Ida



Ida får en autograf i pannan

Elin och Amy

Ida och Amy

Kram från oss