Grisslehamn - Orn 3-4/7

Idag är vårt mål att ta oss hem till Söderhamn och vår hemmaö, Orn.

Ida och jag spelade lite spel under färden.

Ida vid ratten en stund.

Anna och Henrik låg bakom oss.

I vanlig ordning var det dags för lite gotta efter maten i solnedgången.

Anna och Henriks båt och månen denna otroligt härliga kväll.

Simon och Stefan läskar sig i salongen med en film medan jag styrde skeppet.

Fin kväll.

Men se...Elin visade sig en stund också. :-)

Så här ser sjökortet ut på plottern . Här är vi mitt ute på Gävlebukten utanför Gävle kl 23,07

Stefan myser när vi kör på natten. Det här kortet togs kl 01.30.

Han tippade omkull sig och fick en stunds sömn.

Fin gryning.

Efter sjutton timmars körning var vi hemma vid "vår ö" i Söderhamn.

Vi anlände kl 05.30 på morgonen.

Vi gick och la oss för att sova några timmar.

Trevligt att träffa gänget igen.

Kram Lena

Eckeröfärjan 2/7 2014

Äntligen fick vi vakna till solen...nu när vi är på väg hem! Suck, men bättre sent än aldrig!

Stefan och Elin tog ett morgondopp medan jag fixade frukosten.

 Båda två tycker om att bada och det var fortfarande kallt i vattnet, bara 14 grader. Brr!

Stefan har verkligen längtat efter att kunna hoppa i vattnet från badbryggan.

Då var det dags att åka in till Grisslehamn.

Elin och Ida tog gummibåten till hamnen.

Hela gänget samlat för att äta god buffé på Eckerö-båten.

Sen njöt vi i salongen till något band som spelade.

Elin höll på att garva ihjäl sig åt Stefans syster Anna, inne på taxfreen. Det gjorde vi allihopa, hon är ju så rolig! =)

När vi klev av färjan och skulle gå till våra båtar kom värsta regnskuren. Vi tog skydd under några träd i väntan på att det skulle ge sig.

Men det gav sig aldrig och det var riktigt mörka moln så långt vi kunde se. Så vi fick ge upp och gå ändå i regnet tillsammans med regnbågen och solen som visade sig.

Vi packade in de vi handlat i båtarna. 

På kvällen vart det kortspel och roliga filminspelningar på mobiler med mycket skratt som följd. 

Förutom allt skratt var det väldigt lugnt och fridfullt i hamnen.

Kram Lena

Kyrkogårdsön - Grisslehamn 1/7 2014

Idag var det dags att besöka Siaröfortet på Kyrkogårdön.

Det byggdes 1916-1924 efter första världskriget, mitt i farleden mellan Vaxholm och Furusund. Då ansågs ön vara en utmärkt försvarspunkt för att skydda Stockholm mot fiender som kom sjövägen.

Redan som färdigställd fick fortet underkänt p.g.a alltför fuktiga övernattningslokaler inne i berget. När andra världskriget bröt ut 1939, betraktades fortet som "omodernt."

På väg in i fortet.

En av sovsalarna.

Köket med en över två meter lång vedspis.

Den långa (äckliga) tvättrännan.

Sambandscentralen.

 

När vi kom in i det här rummet började en gammal film att starta automatiskt. Den handlade om fortet när det var i bruk 1925-1960. Lite coolt faktiskt. 

Rätt var det var när vi gick där i alla gångar, skrek Tilda till. Hon hade klivit i en brunn där locket saknades. Uäsch! Nu fick hon helt plötsligt en brun och en vit sko. =( 

Anna, Ida, William och Tilda. 

Simon kikar in i en skottglugg.

Killarna undersökte kanonen.

Ovanpå fortet.

I det gamla logementet är det numera ett vandrarhem.

Vi var klara för avfärd vid 14.40 då vi åkte vidare mot Väddö kanal och Grisslehamn, en tripp på 45 sjömil. För er icke sjömänniskor är det 8,3 landmil som tog dryga 8 tim.

Till lunch bjöd Stefan på varma mackor. Gott!

Jag passade på att smälta smör till en kladdkaka medan mackorna var i ugnen.

Det är alltid extra spännande att möta eller bli omkörd av de stora bjässarna i Stockholm.

Vi passerade Svartnö, strax söder om Norrtälje och klockan var då 16.30.

Efter några timmar var det dags för kvällsmat. Vi passade på att äta innan vi kom fram till första bron i Väddö kanal.

Vid 21-tiden stannade vi till vid Bagghusbron.

Under tiden vi inväntade broöppning hann vi med att fika kladdkaka.

Elin trivs i solnedgången.

Otroligt lugn kväll. Vi ska fortsätta till Grisslehamn och göra natt där.

Kring 23.30 la vi oss på "svaj" i en liten skyddad vik strax innan Grisslehamns hamn. Att ligga på svaj betyder att man kastar ankar mitt ute på vattnet utan att lägga fast i land. Båten följer/svajar med vinden. Kändes onödigt att betala en hamnavgift på 170 kr när vi kom så sent och när vi klarar oss själva och har allt på båten. Skönt är det också, tycker jag! Stefan däremot tänker, när släpper ankaret? =)

Kram Lena